Klagan i bassängen

Du som inte orkar läsa när folk klagar kan sluta läsa nu. Jag kom precis hem från simningen. Jag blir så trött på folk. I Mönsterås simhall är inte bassängen uppdelad i banor som i alla andra bassänger. Nehe, vi får samsas på en och samma bana allihopa, unga som gamla, snabba som slöa. Jag är en "mellansimmare". Jag simmar varken fort eller sakta. I den här bassängen samlas pensionärerna för att umgås. Just det. Umgås. Inte simma. Oftast är det så att dom simmar en längd, sedan stannar dom för att prata. Inte i kanten, utan mitt i banan! Detta innebär att vi andra måste simma runt dom. Sedan har vi krålarna. Krålarna tycker dom e så bra. Dom är bäst i hela världen på att simma och därför äger dom bassängen. Vi andra simmar höger varv. Runt, runt. Krålarna simmar i mitten. Det betyder att varje gång en krålare kommer och ska vända får vi andra stanna upp och vänta! Idag var det tre krålare samtidigt. Det innebar att jag i stort sett varje varv fick stanna upp.