Fölning

Jag är helt slut. Finito. Död. Ikväll var tanken att jag skulle ha en lugn, skön kväll hemma hos mamma och pappa. Men så blev det inte. Kvällen blev väldigt intensiv och händelserik. Jag fick nämligen vara med när ett litet föl kom till världen!

Jag, familjen och Fihas pojkvän Robert hade vart iväg och bowlat. När vi kom hem till mor och far sprang jag direkt ut till stallet för att se om det hänt något. Det hade det inte. Men däremot kändes det direkt i luften att något var på gång. Kimberly (stoet) hade bäddat i boxen och två minuter efter att jag gått in ställde hon sig i samma position som dom står i när dom ska kissa. Sedan började hon "läcka" och det var ingen tvekan om saken. När ett föl kommer till världen går det väldigt fort och det gjorde det nu med. Men det var ett par minuter som blev ganska dramatiska. Kimberly la sig ner med rumpan mot väggen. Och fölet som redan var på väg kunde ju inte komma ut! Så pappa och Robert slet av sej sina skärp som dom band runt Kimberlys bakben och drog ut henne från väggen. Vi kom hem från bowlingen kl 19.25. 19.35 var fölet ute. Snacka om att vi var paffa eftersom grannen kollat till Kimmy 25 minuter tidigare och då hade hon inte visat något tecken på att det var på gång.

Men oftast är det ju inte själva födseln som är mest dramatisk. Det är ju de närmsta timmarna när fölet kommit ut som kan bli problematiska. Kimberly är en jätteduktig mamma och hon började slicka på sitt lilla föl på en gång. Och hon brydde sej ingenting om att vi var där för att hjälpa till. Men det är ju ändå det lilla fölet som måste göra jobbet själv. Innan det gått två timmar måste det fått i sej mjölk. När den lilla fortfarande inte klarat att stå upp själv efter 1,5 timme började vi bli oroliga. Mamma hade som väl var mjölkat Kimberly så efter en stund gav vi fölet mjölk i en nappflaska. När den fått lite mjölk i sej hade den nya krafter och kom upp på benen. Men det dröjde ett bra tag till innan hon hittade mammas tutts.
Önskar jag hade en bild på underverket men när det väl händer något har inte Liza kameran med sej.

Fölet är brunt och har två vita sockor och en bläs. Mamman är halvblod och pappan fullblod. Och vet ni vad det blev för en sort? En söt liten hingst som kanske ska heta Shiraz efter vinet vi drack ikväll.

Innan jag åkte hem gick jag för att titta till mamman och bebisen. Dom var så lugna och fridfulla båda två och den lilla stod och diade. Jag har varit med om ett mirkael ikväll. Det var magiskt!