måndag 13 juli 2009

Jag funderar på att lägga av med bloggen. Det har inte varit roligt att skriva på evigheter. Kanske är det för att det är sommar, jag vet inte. Jag lägger av för ett tag så får vi se vad som händer till hösten.
Kärlek till er!

onsdag 8 juli 2009

Deppig

Har varit riktigt depp i eftermiddag. Och nej, jag är ingen deppig person i vanliga fall och jag har inga psykiska problem. Jag anser mej istället vara en mycket lyckligt lottad människa. Men ibland behöver man få en riktig urladdning och vara lite nere. Det är konstigt när man är depp. Jag har ganska så lätt för att gråta men när jag gråter tänker jag bara på att jag egentligen inte har rätt att gråta. Att jag är fjantig och att det finns dom som har det värre. "Skärp till dej, Liza" är orden som repeteras om och om igen i mitt huvud.
Sedan är det så knäppt för att en liten del av mej vill gråta i min ensamhet, för mej själv. Man känner sej så utlämnad när man gråter, det är nästan lite förnedrande. En annan del av mej vill bli tröstad och samma del av mej vill prata om mitt problem och vill att personen som lyssnar ska förstå och bekräfta problemet. Och då mår man ju bäst, när man får prata om det. Om man känner sej redo för att prata, vill säga.
Nicke har märkt att jag vart depp idag även om jag försökt dölja det. Han har kanske frågat tio gånger varför jag är ledsen. Jag vill egentligen berätta, på en gång, men jag kommer mej inte för. Jag blir istället ganska avvisande men innerst inne vill jag inget annat än att berätta. Och om Nicke skulle sluta fråga skulle jag bli jättebesviken och ännu mer ledsen. Den elfte gången han frågade berättade jag.
Efterfsom jag haft en deppdag skulle jag även få en deppkväll. Om inte Nicke övertalat mej att ringa Mia. Det gjorde jag. Vi åkte ut till tennisbanan där Nicke och Jim skulle spela. Så slog vi lite hon och jag också. Förmodligen så är vi sämst i hela världen på tennis, men vad gör det, kul hade vi iallafall!
Nu ikväll är jag gladare!

tisdag 7 juli 2009

Men John Blundis, kom då!!

ÅÅhhh! Jag kan inte sova. Bara jag inte kommit in i en "jag kan inte sova-period", det orkar jag inte med just nu. Nee, jag hoppas att denna natt är ett undantag.

Sov du lilla videung, än så är det vinter...
När trollmor lagt de elva små trollen och bundit fast dom i svansen...
Byssan Lull koka kittelen full, det komma tre vandringsmän på vägen...
Vargen ylar i nattens skog han vill men kan inte sova...!

Hm, i den sista sången (från Ronja) är jag osäker på texten. Är det "nattens skog"? Eller kanske "mörkrets skog"? Eller nåt helt annat? Jaja, fin är den iallafall! Och jag skulle behöva att Lovis kom och satte sej på min sängkant och drog en trudelutt för mej med...

När jag va liten läste alltid mamma eller pappa en saga innan jag och Fia skulle somna. Det kan jag sakna ibland. Annat är det nu för tiden, när alla ungar har tv, dvd och tvspel i rummet, inte lustigt att barnen inte är utvilade längre...

Jag saknar att vara liten. Kunde man inte sova var det bara att gå in i mammas och pappas säng och lägga sej. Fast oftast låg redan Fia där och då fick jag för det mesta tassa iväg till min egen säng, men ibland fick jag krypa ner jag också. Jag kommer ihåg nätter när vi legat hela familjen i sängen och trängts, fyra personer och en katt!

Nu ligger vi två i sängen men det skulle kunna få plats fler. Jag älskar att ligga nära så jag ligger i mitten av sängen och stackars Nicke ligger på sin kant=) Men på min sida av sängen gapar det tomt! Nähä, jag svamlar en massa bara för att jag vet att när jag skrivit klart blir jag tvungen att gå och lägga mej igen. Och vem vet hur länge jag kommer ligga och vrida och vända...?

Jaja, godnatt folks!

måndag 6 juli 2009

Har ångest för att, under tiden jag ligger i min sköna säng och tar det lugnt, tickar pengarna iväg på gymet. Jag betalar närmare 400 kr i månaden. Och de senaste månaderna har jag kanske varit fem gånger på gymet. Snacka om bortkastat! Samtidigt vill jag inte säga upp det för tanken är ju att jag ska träna. När jag har mina "bra" perioder tränar jag 3-4 gånger i veckan. Och det är ju dit jag vill komma! Jag vet att jag inte kommer träna ordenligt under resten av sommaren. Men säger jag upp kortet och sedan vill börja igen har jag bindningstid på ett år. Åh, what to doooo??

söndag 5 juli 2009

Härjigt...!

Är hemma efter sex dagars jobb varav två dagar med dubbelpass. Alltså, totalt- åtta pass. Jag är sliten!! Det ska bli underbart att vara ledig imorgon även att det är mycket som jag måste hinna med.
För det första måste jag ringa till veterinären. Man får ta bort stygnen själv efter steriliseringen, men det går inte! Dom har sytt så nära skinnet och det går inte att ta bort dom utan att nypa till i skinnet, både jag och Inge (Nicklas pappa) har försökt. Och på Silly är såret inte ens läkt! Idag har det gått elva dagar och stygnen ska tas efter tio egentligen. Inte bra alls.

Så ska jag åka till Oskarshamn så dom får fota och beräkna kostnaden för bucklan i min bil. Och så måste jag hinna ett besök hos farmor. Helst av allt ska jag hinna städa hemma också. Åh, härjigt!!

Igår var vi och handlade till fjällen Nicke köpte ryggsäck, vi köpte skor båda två, jag köpte vandringsbyxor, torrmat, en väldig massa helt enkelt...! Kalaset slutade till slut på den lilla nätta summan av...tamtadam.... 10.000 riksdaler! Aaahh!! Som väl var har vi snälla, underbara mammor som hjälper oss en bit på vägen. Tack ska ni ha!!

Nu blir det Wallander för Nicko och mej och sedan en tupplur.

lördag 4 juli 2009

Blomster? Nope!

Jag borde vara avundsjuk på folket i Blomstermåla, men för en gångs skull är jag inte det. Jag var där en sväng för att kolla läget lite och funderade seriöst på att gå in...men ändrade mej. Båda jag och Mia var duktiga töser och valde istället att åka hem. Jobb vänta ju dessvärre imorgon...igen. Sen är jag ledig på måndag och det ska bli himla skönt!

Men just nu är jag på väg till sängen och det känns så skönt att vakna pigg imorgon, till skillnad mot vissa andra;) Men hatar att lägga mej själv. Hmm, får stå ut och försöka sova lite tills Nicke kommer hem...

torsdag 2 juli 2009

När jag var ute och gick innan passade jag på att titta in på Hjulet, bara för att se vad som fanns där. Och det fanns ju en hel del! Jag gick hem med tre böcker som kostade tio kronor- tillsammans! Rena rånet!


Idag kände jag mej lite ensam och övergiven. Så jag slog på stort och köpte en Ben&Jerry. Alla pratar om den hela tiden så jag var ju tvungen att testa. Den var god...men maffig! Jag fick i mej en fjärdedel sen var jag proppmätt! Det blir fortsättning på den imorgon!



Glass behövs i värmen, jag rinner bort!

onsdag 1 juli 2009

Böcker!

Har precis läst färdigt en bok som handlar om det mest fruktansvärda ämne man kan tänka sej -barnpornografi. Den är skriven av en man som för bara ett par år sedan jobbade på Aftonbladet. Han begick inga övergrepp, däremot kollade han på bilder och filmer. Han surfade på datorn han fått från Aftonbladet (hur kan man vara så dum?!!) och när han greps hade han över 60.000 bilder på sin dator.
Denna man blev själv utnyttjad som barn och under hela sin uppväxt.
Detta är ett ämne som det vänder sej i magen när man läser om. Att det finns människor som är så äckliga, perversa och framförallt själviska. Att förstöra ett barns liv för en stunds njutning. Njutning förresten, hur kan man kalla det njutning??
Det är lite knepigt att läsa om sådana här ämnen ur "förövarens synvinkel". Speciellt en som varit journalist och som precis vet hur han ska formulera sej. Han försöker inte skylla ifrån sej. Han är smartare än så. Han börjar boken med ett kapitel som handlar om sin dödsångest och hur han ska ta livet av sej. Han vill att vi ska tycka synd om honom. Jag tycker synd om honom, det gör jag, han har ju själv råkat ut för det. Men när han försöker lura mej till att tycka synd om honom, genom att börja boken på det sättet, då förstörs allt.
Men detta ämne intresserar ändå mej. Jag vill veta mer. Hur mycket spelar uppväxten roll? Är det bara folk som har "missbrukarpersonlighet" som begår sådana här brott? (det är ju uppenbarligen ett missbruk) Hur gör man för att stänga av skuldkänslorna om man nu har sådana? Många av dessa människor har egna barn som dom älskar på ett sunt sätt och aldrig skulle röra, hur går det ihop sej?
Jag är äcklad, ändå vill jag veta mer...Fast samtidigt vet jag att genom att läsa den här människans bok är jag en liten, bidragande del, till hans framgångsrika karriär. Å andra sidan har han verkligen blivit straffad, ordentligt. Han berättar att fängelsestraffet var ingenting jämfört med det "sociala straffet". Han är utfryst ur samhället för all framtid. Han har inga vänner kvar. Han behöver inte ta sitt liv. Hans missbruk har redan gjort det åt honom.

Jag ska börja på en ny bok nu. Den handlar om våldtäktsmän. Ännu ett äckligt ämne som jag ändå vill veta mer om.
Kan en vanlig trevlig kille, våldta?
Min bil har blivit tvättad idag. Jag kommer inte ihåg när den tvättades sist, den är verkligen inte bortskämd, min lilla söta Starlet. Köpte en wunderbaum för första gången i mitt liv- vattenmelon. Nu har jag höga förväntningar på att bilen ska dofta underbart!

Egentligen borde jag gå ut, solen skiner ju, men vart ska jag gå? Har ju ingen trädgård att lägga mej i. Inte hinner jag åka iväg någonstans heller, börjar ju snart jobba...!
Ska gå brevid på ett nytt ställe idag och när jag slutat där ikväll åker jag till nästa ställe där jag jobbar natt. Guuuutt med jobb!