Detta är min första bloggrad.

Jag vet inte varför jag börjat blogga. Samtidigt undrar jag varför jag inte börjat tidigare?
Jag har alltid haft lättast att utrycka mig i ord. Men det jag uttryckt tidigare har ju aldrig handlat om mig. Ska jag skriva om mig nu? Det är väl det bloggandet går ut på, att lämna ut sig själv, sin värld till allmänt beskådande... Är jag beredd att göra det? Jag vet inte. Isåfall kommer jag ju dela med mig av mina tankar. Mina tankar är inte alltid goda.
Kommer jag kunna hålla balansen? Vad är skillnaden mellan att trampa någon på tårna och att stampa någon på foten?
Hmm...jag är nervös.
Jaja, jag börjar väl då.

Sedan fyra månader tillbaka bor jag i Mönsterås. Världens ände. Jag är uppvuxen i Oskarshamn som också är litet. Men jag har många gånger sagt att Mönsterås är sista platsen i världen jag skulle kunna bo på.
Därför flyttade jag till Göteborg. Göteborg är så långt från Mönsterås man bara kan komma. Jag älskade Göteborg. Staden i mitt hjärta!
Men så kom det någon som puttade ut Göteborg ur mitt hjärta för att lägga beslag på platsen själv. Han är 24 år och heter Nicklas. Mannen i mitt liv.

Mannen i mitt liv satte en ring på mitt finger för sex dagar sedan. Liza Bogren är förlovad.

Mannen som äger den andra ringen vill leva och dö i Mönsterås. Det vill inte jag. Jag vill se världen innan jag dör. Bo på olika platser.
Utvidga synfältet.
Utvidga tunnelseendet.