Älskade familj...

Jag har sovit över hemma hos mamma och pappa i två nätter nu. Det har vart så mysigt och jag har passat på att ladda batterierna lite. När jag kommer hem släpper jag alla spänningar och krav och jag blir Ninas och Patriks lilla dotter igen. Jag älskar verkligen min familj och jag önskar jag kunde träffa dom mer. Det önskar dom också, det vet jag, därför gör dom ALLT för att jag ska trivas och må så bra som möjligt när jag kommer dit. Men den här gången tänkte vi "barn" att vi skulle bidra lite också. Så Fihas (syster) pojkvän Robert gjorde förrätt. Kräftstjärtar och en jättegod sås till. Och jag gjorde huvudrätt. Kyckling och pressad potatis. Det är såå gott!! Och mamma var imponerad!

Men det har vart några dagar med många tankar också. På fredag gifter sig mitt ex. Vi var ihop i åtta månader och jag var kär i honom i fyra år(!) Det var fyra jobbiga år som tyvärr har satt en ganska stor prägel på den person jag är idag. Till slut orkade jag inte mer och jag svek honom precis som han svikit mej så många gånger tidigare. Vi tappade kontakten och jag har inte pratat med honom på två år. Men jag är glad att det inte blev han och jag till slut. Självklart för att jag älskar Nicke men också för att han inte var bra för mej. Som jag skrev så var jag ganska olycklig under de år jag var kär i honom. Hade det blivit han och jag hade jag förmodligen vart olycklig hela livet. Men jag trodde att han var mannen i mitt liv. Jag trodde verkligen det. Därför känns det konstigt att jag inte ens kommer gå på hans bröllop. Det är sorgligt och jag är ledsen för att det blev såhär. Men jag bryr mej om honom och jag vill att han ska vara lycklig. Därför är jag ändå glad för hans skull för jag vet att han och hans tjej passar så bra ihop! Men David, jag kommer inte vara där på fredag men jag kommer ändå tänka på dej hela dagen. Jag önskar dej lycka till och jag hoppas att det blir den bästa dagen i ditt liv!